Om mig

När jag skriver det här är det i början av augusti år 2019. Jag är en liten, okänd människa med en häpnadsväckande storslagen och våghalsig dröm: jag vill bli författare. Jag vill skriva riktiga böcker som ges ut på förlag och jag vill att de ska läsas av så många människor som möjligt. 

Hur kan jag då ha fräckheten att våga mig på något så svindlande svårt och i princip omöjligt? Vem tror jag att jag är? Det finns ju så många som vill, och endast ett pyttelitet fåtal som är tillräckligt begåvade och lyckligt lottade för att lyckas. Låt mig försöka förklara. Till att börja med så har jag aldrig varit särskilt förtjust i jantelagen – varför skulle inte jag kunna? Dessutom har jag sedan jag var mycket ung tänkt att jag någon gång ska satsa på mitt skrivande. Många olika saker har kommit emellan; andra former av kreativt skapande, jobb, livet. Det är svårt att hinna med att skriva böcker samtidigt som man jobbar heltid på ett ”vanligt” jobb. Människor blir slutkörda och utbrända hela tiden redan som det är, även utan att de försöker pressa in att de ska skriva böcker på sin lediga tid. Själv blev jag inte direkt utbränd, men jag var ofta både arg och olycklig över den ständiga tidsbristen, stressen och avbrotten. Just när jag satt och skrev som bäst, blev jag tvungen att sluta mitt i en mening för att åka till jobbet. Jag som hade så mycket inom mig som ville ut! Frustrationen växte och en dag bestämde jag att det fick vara nog. 

Under sommaren 2017, då jag var fyrtio år, tog jag ledigt från jobbet för att börja studera. Jag läste först en termin på folkhögskolan, och därefter har jag läst litteraturvetenskap och kreativt skrivande på högskolan. Min plan med studierna var delvis att jag äntligen skulle få tid att skriva på mina egna projekt – vilket till min stora glädje verkligen har fungerat! Framför allt på den konstnärliga utbildningen Kreativt skrivande på Linnéuniversitetet avsätts mycket tid för egna litterära projekt. Det passar mig perfekt och under första läsåret skrev jag det mesta av mitt första bokmanus. Under sommaren som följde färdigställde jag manuset och skickade iväg det till förlag lagom till starten av Kreativt skrivande II.

Som en slags kompensation för alla år som har gått åt till annat än skrivande, brukar jag säga till mig själv att jag ska skriva minst hundra böcker innan jag dör. Det är en lagom galen målsättning som gör mig glad varenda gång jag tänker på den. Jag älskar att skriva och tänker aldrig sluta. Jag har heller inga svårigheter att föreställa mig hur jag sitter i tv-soffan hos Malou och pratar om min senaste bok, eller hur jag med ett lyckligt leende signerar böcker till höger och vänster åt alla mina trogna läsare. Vägen dit är förstås lång. Första steget är att mitt nyskrivna bokmanus ska bli antaget av ett förlag. Det kommer utan tvekan att krävas massor av tålamod och hårt arbete. Om du vill följa min väg mot att få boken utgiven, kan du hålla koll på den här sidan och framför allt på min blogg. Uppdateringar kommer att ske löpande och nya blogginlägg kommer åtminstone någon gång i veckan. Hur ska det gå för mig? Kommer jag att lyckas kämpa mig hela vägen fram till målet, kommer mina böcker att bli utgivna och lästa, kommer människor att tycka om dem och bli berörda av dem? Eller blir alltsammans en flopp och ett enda stort misslyckande, som slutar med att jag får ångra mina djärva ord och blir sittande utan en enda läsare, men med skyhöga studielån och krossade drömmar? Ingen vet. Det är det som gör det så spännande.

Bella och jag, 31 juli 2019.