Ända sedan Valdemar var liten kattunge har han gett uttryck för en frisk kreativitet och uppfinningsrikedom. På senare tid har han visat allt tydligare att han menar allvar med sina konstnärsambitioner. En ny medvetenhet tycks ha infunnit sig – och om de första försöken kunde uppfattas en aning trevande, så förmedlar han nu sitt budskap med betydligt större tyngd och precision.
Valdemar jobbar helst tredimensionellt i spännande organiska material. Med till synes enkla medel skapar han komplexa samtidsskildringar, vid första anblicken lekfulla men inte sällan med en mörk existentiell underton. I sitt senaste alster, ”Genomborrad kiwi”, har han valt en stram och återhållsam linje. Det finns dock exempel på tidigare verk, som ”Massakrerad banan” och ”Tomat i tusen bitar”, där han gått längre och bevisat att han inte väjer för det brutala och skoningslösa.
Det är med stort intresse och lätt förfäran vi följer utvecklingen hos denna lovande unga konstnär.
Nina Thomasdotter, författare & konstnär 
Imponerande konstnärskatt 😂 Vi får se vad han skapar framöver men jag förnimmer ett visst underliggande våldstema. Är det planerat någon utställning ännu? 🤔
GillaGilla
Nä, han är nog inte riktigt redo att ställa ut sina grejer än. 🙂 Dessutom är det lite problem med materialet han väljer, det har en tendens att inte hålla så länge. Fast en fotoutställning med hans olika projekt kunde ju vara något. 😀
GillaGilla
Jag får krångel när jag ska svara för att jag måste logga in på wordpress.com vilket jag inte längre har. Crazy och orkar inte reda upp det just nu. Vad jag skrev är Rolig läsning och fantastiskt språk!! Kram Catrine
GillaGilla
Hej Catrine och tack!
Hmm, låter märkligt. Det ska såklart gå att kommentera även utan WordPress.
Kram!
GillaGilla