Idag börjar äntligen kursen Kreativt skrivande III på Linnéuniversitetet. Under helgens träff med mina skrivarvänner fick jag möjlighet att diskutera mina tankar kring de litterära projekt jag har på gång. Har ju haft lite svårt för att bestämma om jag ska jobba vidare med den påbörjade diktsamlingen eller Alkoholisten & Parasiten, eller börja på något helt nytt.
Det är så värdefullt att få höra andras synpunkter om det man håller på med. Under samtalet uppenbarade sig en helt ny möjlighet, ett alternativ jag inte tänkt på förut: Jag skulle kunna ägna min projekttid på kursen åt att fortsätta skriva dikter, och samtidigt samla ihop ett urval av det material jag redan har, som kan utgöra den första samlingen. Det ena behöver inte utesluta det andra, och de dikter som sticker iväg för långt åt något håll kan jag spara, jobba mer med och spinna vidare på under kursens gång. Det kanske blir två diktsamlingar. Det kanske blir tre. Jag kanske dessutom ska ha med några bilder trots allt, förslagsvis tio-femton stycken – bilder som inte behöver illustrera någon enskild dikt, utan som kan fungera som ett komplement till texten och erbjuda läsaren en liten andningspaus.
En annan bra idé som framfördes var ett nytt förslag på titel till min första diktsamling: Skimmelhimmel. Har ju haft arbetsnamnet Det bor en huggsnok under trappan, vilket jag i och för sig gillar, men det kanske är lite långt. Skimmelhimmel känns lagom ovanligt, lätt att lägga på minnet och jag tror faktiskt att det skulle representera samlingen ganska väl. Helt klart värt att överväga.
Nina Thomasdotter, författare & konstnär 
Det är så roligt att samtala och ta del av tankar kring projekt och hur man ska arbeta vidare. Likheter i all ära men det är olikheterna i infallsvinklar och vad som tilltalar oss – som inspirerar mig mest. Jaså, tänker och känner den ene si och den andre så om samma sak. Plötsligt breddas mitt eget perspektiv och jag kommer hem, inspirerad och glad i själ och hjärta. Tack!
GillaGilla
Håller helt med! Ofta är åtminstone jag så insnöad i mitt eget sätt att tänka att jag nästan automatiskt utgår ifrån att de flesta tänker som jag – men så är det ju verkligen inte! Därför är det så viktigt med andras synpunkter på pågående projekt, så att man får möjlighet att tänka om i tid. Jag blir också väldigt glad och inspirerad av de här samtalen, och lite yr i huvudet. Det tar några dagar att smälta allt. 🙂
GillaGilla