Den vita stenen och Mio, min Mio

Nu är jag klar med de stora uppgifterna och har bara två mindre kvar innan sommarkurserna är slut. Till slutuppgiften i barn- och ungdomslitteratur fick vi välja fritt och jag valde att analysera Den vita stenen av Gunnel Linde som bok, ljudbok och tv-serie med fokus på identitet och genusperspektiv. Den vita stenen är en av mina absoluta favoritbarnböcker. Jag älskar stämningen i den och Lindes språk: 

Nu tittade han på henne på det där sättet igen, och plötsligt kände Fia att det var något särskilt med henne idag. Hon fick lust att vara ett vilddjur och en lipsill och en förtrollad prinsessa på samma gång. Hon ruskade grinden och bet honom i handen, satte armen för ansiktet och grät riktiga tårar, smålog genom håret som hon inte kunde föra undan för att han höll fast henne. Då öppnade han handen och gav henne stenen. (Linde, G. 2014, s. 12)

Astrid Lindgren-kursen avslutades med en rejäl tenta på sex-åtta sidor. Min handlade om Mio, min Mio och jag skrev bland annat om skönhet och ondska, psykologiska nivåer, de vita fåglarnas betydelse, hästen som symbol för lycka och frihet, samt hästen som symbol för sårbarhet. Kanske är Astrid Lindgrens språk som allra vackrast och mest poetiskt i just Mio, min Mio:

Jag drev Miramis in i det där mörka. När han märkte att jag inte tänkte låta honom vända, satte han av nästan som i sken genom den trånga porten och vidare på de mörka vägarna som fanns där bakom. Vi rusade genom natten, det var svart omkring oss, och vi visste inget om vägen.

Men Jum-Jum var med mig. Han satt bakom min rygg och höll i mig så hårt, och jag tyckte om honom mera än någonsin. Jag var inte ensam. Jag hade en vän i följe, en enda vän, precis så som det var sagt. (Lindgren, A. 1960, s. 89)

Ibland får jag frågan om inte litteraturvetenskap är fantastiskt roligt och då måste jag bara svara: jo, det är det verkligen! Jag har lärt mig otroligt mycket av de kurser jag har gått och har läst så många böcker som jag nog aldrig skulle ha läst annars. Det är verkligen guld värt för mitt eget skrivande.